Min berättelse handlar till stor del om bilder. Om semesterbilden som förändrade allt, om behagliga och obehagliga minnesbilder, om målbilder, samt om bilder av data som fått mig att förstå sambanden mellan orsak, åtgärd och verkan kring sjukdomen diabetes.
Vi har alla hört det förut – En bild säger mer än tusen ord. Bilder har också sedan länge i olika sammanhang används som en del i att uppnå måluppfyllelse. T.ex. inom idrotten och företagsvärlden. Det finns t.o.m. dem som påstår att hjärnan tänker i bilder så kanske är det förklaringen till att bilder kan bli extra kraftfulla verktyg när vi vill förstå eller styra utvecklingen i en viss riktning.

Insikt

Den fotografiska bilden av en klart överviktig 49-årig man på en hotellbalkong i en turistort i Turkiet, 2012, var och är i allt väsentligt avgörande för var jag befinner mig hälsomässigt idag. Men det skulle komma att krävas andra bilder också. Då var den stora och helt överskuggande frågan – Hur kunde det bli så här? Min minnesbild var ju att jag tio år tidigare hade varit både smal och vältränat.

Frågor

En ordentlig titt i spegeln och en snabb efterforskning i familjens fotoarkiv gav vid handen att båda bilder stämde, om än inte helt överens. Den ena föreställde en man med ett till synes utvecklat metabolt syndrom*. Den andra en frisk och smal, men förvisso tio år yngre man. Vad hade hänt under alla dessa år? Vad kunde vara orsaken till denna uppenbara och markanta skillnad?

* Metabola syndromet kännetecknas av bukfetma, plus minst två av följande; höjd mängd triglycerider (fett) i blodet, låg andel HDL-kolesterol i blodet, högt blodtryck eller nedsatt glukostolerans eller typ 2 diabetes.

Svar

För tio år sen träffade jag min nuvarande fru, Tina, och vi hade fullt upp med att planera framtiden med barn och familj. Jag tränade styrketräning 4-6 dagar i veckan och hade en god fysik. Medan vi väntade vår dotter, Thea, drabbades vi båda av det man brukar kalla för graviditetströtthet. Vi sov bort stora delar av den hösten. Det skulle dock visa sig att min trötthet berodde på helt andra orsaker. Kring juletid 2004 fick jag diagnosen typ 1 diabetes. Förutom trötthet var symtomen de klassiska – enorm törst, ofta kissnödig, suddig syn samt en viss viktnedgång.

Behandling

Jag åkte på den gängse behandlingen för typ 1 diabetiker som i huvudsak består av blodsockerkontroll, insulinbehandling, kostrekommendationer samt årliga besök på diabetesmottagningen. Trots detta var man aldrig riktig nöjd mina behandlingsresultat. Långtidssocker, blodtryck och blodfetter ansågs ligga på tok för högt och man konstaterade även en begynnande övervikt. Jag har klara minnesbilder av läkare som petat mig i magen och muttrat något i stil med att fett väger mindre muskler. I klartext betyder det att även om vågen under långa perioder står stilla så ersätter man varje förlorad kubikcentimeter muskelmassa med hela 1,17 kubikcentimeter fett. Det vill säga en ökning med nästan 20 % i volym per enhet. Det kan ju låta som en logisk förklaring till skillnaden mellan de två bilderna. Men hur ser logiken egentligen ut?


Logik

Logik är för mig en ett resonemang där t.ex. ett förlopp kan härledas till en enskilt orsak eller händelse. Tonvikten ligger i huvudsak på härledning. Exakt hur och när jag kom till insikt om att en felaktig kosthållning kan leda till ett högre blodsocker och därtill ökad insulinbehov som sedan bidrar till ökad inlagring av fett, går jag inte närmare in på här och nu. Det är ett helt annan historia som jag säkert får anledning att återkomma till vid ett annat tillfälle.

Jag nöjer mig med att konstatera att ingen, fram till för ett år sedan, lyckats förklara logiken för mig. Det jag vet nu borde jag ha vetat från början, men det gjorde jag inte.

Denna berättelse ska istället handla om hur en del av min växande kunskap kring sjukdomen blev till bilder som hjälpte mig bromsa en dålig utvecklingen och sedan styra om mot en ny och bättre.

Förändring

All förändring är jobbig. Inte minst när man inser att förändringen handlar om en livslång omläggning av ens livsstil. Min främsta förändring låg i att jag slutligen insåg att jag själv medvetet måste kontrollera och balansera kroppens nivåer av blodsocker. Man kan säga att hos mig (och andra personer med typ 1 diabetes) har bukspottkörteln stämplat ut och hjärnan stämplat in. Att vara bukspottkörtel är ingen lätt uppgift och man behöver både kunskap och bra verktyg till sitt förfogande.

Tes

Man behöver en bra tes för sin behandling. Det har även jag och den bygger både på kunskap och erfarenheter. Det centrala i min tes är att ett bra blodsocker i de flesta fall även leder till bra blodtryck, bra blodfetter samt lagom kroppsvikt.

Mål

Ett lågt och stabilt blodsocker är det en typ 1 diabetiker bör styra mot. Ett bra blodsocker är där man kan se störst positiv påverkan på andra hälsomarkörer som blodtryck, blodfetter och kroppsvikt.

Medel

Om blodsocker, blodtryck, blodfetter och kroppsvikt är mina hälsomarkörer, så är insulin kost, sömn, stress och motion mina främsta styrmedel.

Mäta

Mäta är att veta och ju mer man vet, desto bättre beslut kan man ta. Man slipper helt enkelt att gissa. Att mäta ofta och mycket är därför viktigt. Numera mäter jag mitt blodsocker minst en gång i timmen under min vakna tid. Vaknar jag under natten så försöker jag mäta då också. Det är förmodligen mångdubbelt fler mätningar än för en genomsnittlig typ 1 diabektiker. Fördelen är att jag har bättre kontroll därmed upptäcker trender snabbare. Jag mäter även insatsen av styrmedel. Det vara allt från data kring hur jag rör mig till bilder på det jag äter. Det finns en uppsjö olika appar på marknaden idag. Allt mätande genererar förstås en större mängd data som måste lagras, sammanställas, och analyseras. I slutändan utgör det en ovärderligt grund för bra beslut kring hur och när olika styrmedel ska sättas in.

Bilder

Av mätresultaten gör jag bilder i form av kurvor och diagram. Typiskt för effekterna på de olika hälsomarkörerna är de inte alltid följs åt. T.ex. kan ibland vikten stå stilla medan blodtryck och blodfetter sjunker. Kanske har jag tränat ovanligt mycket och därför lagt på mig extra muskelmassa (muskler som ju väger mer än fett) och därmed gått upp? Eller så finns det helt enkelt någon annan logisk förklaring.

Sporre

Det är nästan alltid någon hälsomarkör som rör sig i rätt riktning och som kan fungera som sporre i det fortsatta arbetet mot en bättre hälsa. Ibland är förändringarna stora och tydliga. Ibland är de små och knappt märkbara.

Resultat

Hälsoboken

Hälsoboken gör det enkelt utan att förenkla. Diabetes är en komplex sjukdom som i många avseenden svår att förstå. Hälsoboken gör det enkelt att lagra, sammanställa, och analysera insamlad data samt information och observationer kring min sjukdom. Här kan jag genom enkla och illustrativa bilder förstå samband mellan orsak, åtgärd och verkan. I Hälsoboken sporras jag av framgånger på både lång och kort sikt. I Hälsoboken har jag tillgång till egen och delad kunskap och erfarenheter.