Mycket pekar på att svensk jordbruksmark kommer att bli allt viktigare för livsmedelsförsörjningen framöver, både i Sverige och globalt. Det är ett viktigt perspektiv att väga in när vi diskuterar användningen av vår jordbruksmark.
Jordbruksmarken bidrar dock med mer än så. Utöver det mest primära – att förse oss med mat– har den också andra värden, till exempel i form av biologisk mångfald, kulturminnen och ett vackert landskap att vistas i och njuta av. Jordbruksföretagen vars arbete ger upphov till jordbrukslandskapet är också en källa till inkomst för många människor. Dessa värden och flera andra beskrivs i denna text.
Framtids utsikter
| Det finns möjlighet utvinna 22 TWh energi från jordbruket, främst genom olika odlade grödor men även genom restprodukter, exempelvis rötning av gödsel till biogas. Detta skulle motsvara mellan 5 till 6 procent av vårt totala energibehov i Sverige. Genom att ersätta fossil energi med bioenergi minskar nettoutsläppen av koldioxid i naturen. Växter som odlas för bioenergi binder genom fotosyntesen lika mycket koldioxid som frigörs när den förbränns och på så sätt skapas ett kretslopp av koldioxid. Odling av biogrödor ger dock upphov till en del utsläpp av växthusgaser. Hur stora dessa är beror på vilken gröda som odlas liksom av hur förädlingskedjan ser ut. 2010 användes i Sverige 131 TWh bioenergi och av detta kom cirka 1,5 TWh, cirka 1 procent, från jordbruket. Skogen levererade cirka 85 procent av all svensk bioenergi år 2010. |
Läs också om kommunens möjligheter att arbeta med jordbruksmarkens värden i Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden och Ett stödverktyg för kommunens arbete med jordbruksmarken.
Källa: Jordbruksverket | Rapport |