Jordhälsa utgår ifrån det faktum att allt liv kommer från jordens mylla, och för att skapa hållbarhet behöver vi vårda och förbättra jorden vi brukar.
Ordet ekologi, oecologie, skapades enligt den amerikanske historikern Donald Worster av tysken Ernst Haeckel år 1866 och kan härledas från grekiskans oikos, ”hus”, vilket åsyftar familjehushållet och dess dagliga drift. Oikos är också grunden till ordet ekonomi. Worster, uppger i de ”De ekologiska idéernas historia” (Worster 1994) att Haeckel ville att i läran om oecologie skulle ingå;
Ekologik, eller ekologi, studiet av samspel mellan organismer och deras omgivning. Det fokuserar på hur organismer anpassar sig och påverkas av sina fysiska och biologiska miljöer. Ekologi omfattar studier av populationsdynamik, näringsvävar, ekosysteminteraktioner och energiflöden, bland annat.
Förenklat kan man säga att vi har 2 olika typer av kretslopp, Naturliga resp syntetiska. Det finns ett antal skillnader mellan dessa 2 kretslopp.
Naturliga kretslopp
Ekologiskt skippar konstgödsel. Ekologisk odling bygger istället på att kväve recirkuleras i ett kretslopp exempelvis genom stallgödsel (växter tar upp kväve från marken och luften, djuren äter växterna och ger oss gödsel som innehåller kväve) och tillförsel av kväve sker också med odling av kvävefixerande grödor. Det ekologiska lantbruket är helt enkelt mycket mer kvävesnålt och bidrar därför inte på samma sätt till att lustgasavgången ökar.
Samtidigt bidrar kombinationen av ekologiska odlingsmetoder och användandet av stallgödsel också till att kolinlagringen i marken ökar, vilket är bra förklimatet. En stor jämförelse av ekologiska och konventionella gårdar visade att ekologiska gårdar hade högre kolinlagring och lägre utsläpp av lustgas. Skillnaden försvinner dock om man tittar per kg produkt eftersom skördarna är något lägre i ekologisk odling.
Syntetiska kretslopp
Detta benämns ofta för det konventionella jordbruket. Det konventionella jordbruket använder till stor del hjälpmedel för att effektivisera produktionen och ge bra avkastning. En stor del av dessa hjälpmedel är baserade på fossila energikällor, som ger ett stort antal positiva fördelar, men förutom dessa positiva fördelar skapas även negativa effekter på miljö och omgivning, som övergödning och ökad mängd Co2 i atmosfären. En stor del av komplementet som vi skapar syntetiskt är konstgödsel, som inte behöver naturliga kretslopp som t.ex djurhållning
”Med andra ord: det handlar om skillnaden mellan nytillförsel och recirkulation”
-Naturskyddsföreningen
Klarar vi oss utan konstgödsel?
”Det korta svaret är ja, men det kräver stora förändringar. Studier har kommit fram till att Europa kan klara matförsörjningen 2050 med ekologiska metoder utan konstgödsel genom fyra huvudsakliga förändringar: minskad köttkonsumtion, återinförsel av humangödsel (framförallt vårt kiss) till lantbruket, lokalt anpassade ekologiska växtföljder där kvävefixerande baljväxter ersätter konstgödsel och en återkoppling mellan djurhållning och växtodling så att stallgödsel kan recirkuleras lokalt. ” – Citat Naturskyddsföreningen”
Källa: Naturskyddsföreningen | Livsmedelsstrategi 2.0 | One Earth | Ekolantbruk.se |
Utmaning: skapa naturliga kretslopp i balans med naturens kapacitet utan negativa effekter på miljö och omgivning. Och balansera djurhållning med växtodling för att inte överskrida planetens begränsningar.
För att driva den breda omställning som situationen kräver behöver Sverige en ny livsmedelsstrategi som tar ett bredare grepp än strategin från 2017, med förenliga mål beträffande såväl jordbruk, marknadsutveckling och konsumtion. Den behöver innehålla en tydlig och transparent effektlogik som omfattar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet där målkonflikter synliggörs och hierarkin dem emellan fastställs
Inspel från Naturskyddsföreningen
Ett framtidsscenario
