Öppet brev till dig som vill bidra

Vi är stora anhängare av Ett Sötare Blod, Kostdoktorn och get the LIFESTYLE och följer noggrant med i vad som sägs via dessa kanaler.

De har alla, med stor framgång, medverkat till att förklara komplicerade sjukdomar och sjukdomsförlopp på ett enkelt och lättförståeligt sätt som gör att budskapet landar väl hos en allmän och bred publik. Det ser ut att vara många som på senare år radikalt förbättrat sin personliga hälsa tack vare det budskap de har bidragit till att sprida. Det är värdefullt och förmodligen det största som har hänt inom svensk folkhälsa på många år.

Syndabockar

Vid all problemlösning är det viktigt att tillämpa en ”no-blame”-attityd. Det är således oftast inte ”någons” fel att ett problem uppstått. Orsakerna till problem ligger förvisso någonstans i det problemlösare kallar för 4M – Maskin, Metod, Material och Människa. Rotorsaker inom ett eller flera av dessa områden kan t.ex. leda till att en uppgift blir omöjlig att utföra eller att önskade resultat uteblir.

Orsak och verkan

Orsaken till att svenska diabetiker mår allt sämre må vara både felaktig och olämplig kost. Men orsakerna kring den svenska diabetesvårdens misslyckanden kan omöjligt ligga enbart hos dietister, politiker eller forskare. Speciellt dietister tycks ha blivit slagpåse och syndabock för något som vi alla har både betydligt större del i och mer ansvar för. Det skjuts ibland från höften och raljeras över människors okunskap. Det är inte speciellt konstruktivt och bidrar inte till att lösa det verkliga problemet.

Metodisk härledning

Vi tycker att fokus bör ligga på att hitta de riktiga och näraliggande orsakerna till en ökning av ohälsa bland diabetiker i Sverige och världen. I en direkt härledning (med t.ex. 5W eller 5 Why) manifesteras t.ex. problemet ovan långt innan man kommer till dietister och forskare. Vi vet att ju längre från ett problem man befinner sig desto mindre orsak är man till att det uppstår och desto mindre inverkan har man också om man åtgärdas i en lösning. Det behövs bättre problembeskrivningar med ordentliga orsaksanalyser för att vi ska komma vidare. Inte minst när frågorna diskuteras i media.

Kunskap och lärande

Vi tror på kraften och förändringsviljan hos den enskilda individen. I ett informations- och kunskapssamhälle är det inte främst staten som står för kunskap och lärande. Vi vill ge människor rätt verktyg för att bygga egen kunskap kring liv och hälsa. Alla problem löses inte bäst i den offentliga domänen. Vi tror att svaren på frågorna kring dålig diabetesvård främst borde finnas hos diabetikerna själva.

Bra kunskap kräver bra data

Alla efterfrågar bättre studier och evidensbaserad forskning, och återigen verkar alla lika övertygade om att någon annan bör göra jobbet. Mycket av kritiken handlar om hur politiker och forskare dragit felaktiga slutsatser utifrån tvivelaktiga studier och undermåliga underlag. På detta område tror vi att man borde kunna göra något. En del av det vi vill åstadkomma är att på olika sätt förse politiker och forskare med tillförlitlig och relevant data.

Hälsoboken vill utmana

• Skapa förståelse

• Göra det lättare att ta ansvar

• Ge evidens

• Hjälpa till att förutse

Vi har en vision för hur vi vill angripa problemet inom dagens diabetesvård. I den visionen ingår Hälsoboken – all hälsoinformation i handen oavsett leverantör. Genom Hälsoboken vill vi ge människor översikt över sin personliga hälsoinformation för att lättare kunna förstå och påverka. Det handlar inte om att förenkla, utan om att göra det enkelt att förstå komplexa samband för att bättre hitta och följa upp personliga hälsomarkörer.

Vi tror att interaktivt lärande där människor genom att själv ställa frågorna och vara delaktiga i att finna svaren är den rätta vägen framåt. Vi vill använda visuella hjälpmedel för att beskriva komplexa samband utifrån personlig hälsodata samt påvisa effekter av olika insatser och åtgärder, t.ex. kosthållning och motion. Vi vill kort och gott göra det enklare för människor att förstå och ta mer ansvar för sin hälsa.

Vi ser framför oss ett kunskapssamhälle där t.ex. kostråd baseras på aktuell och verklig hälsodata. Vi vill också ge människor möjlighet att dela med sig av personlig hälsodata till forskning som i sin tur kan ge evidens och trovärdighet åt ny kunskap. Detta skapar bättre underlag för politiker och beslutsfattare som behöver kunna förutse konsekvenser av slutsatser och beslut.

Genom att t.ex. utnyttja den senaste tekniken för loggning och delning av personlig realtidsdata tror vi att det redan nu och i framtiden går att göra både kvalitativa och tillförlitliga livsstilsstudier som sträcker sig över tid och till en betydligt lägre kostnad än idag. Helt enkelt att kunna utföra realtidsstudier där man bättre kan följa aktuella trender, och inte enbart förlita sig på historisk data.

Det behövs mer än en folkrörelse för att förändra dagens tillstånd. Ett par tusen människor som kan uppvisa synbara resultat och vittna om hur en kostomläggning förändrade livet för dem och gjorde dem friskare är helt klart en bra början och något som i viss mån ökar trovärdigheten i budskapet. Frågan som vi ställer oss är dock – var är den data som skulle kunna ge evidens åt påståendena? Vi påstår att, när det kommer till underlag i form av data, så är läget precis lika illa här som för övriga debattörer inom kostdebatten.

Vi tror inte att problemet främst ligger i att denna typen av data inte finns, utan snarare att ingen hittills har samlat in och sammanställt den på ett strukturerad sätt. Hälsoboken är ett sådant initiativ.

Inbjudan till dialog

Vi kan vänta på att livsmedelsverk och dietister ska ta till sig ny kunskap, att forskare ska ägna sig åt relevanta studier, eller att politiker ska börja ta folkhälsan på större allvar. Men som någon redan har på pekat – det ska nästan till att en hel generation dör ut innan något nytt händer. Så länge kan vi naturligtvis inte vänta vi behöver handla nu.

Vi inbjuder till dialog kring problem och rotorsaker kring diabetes. Vad är viktigt och viktigast för en diabetiker. Ska man bara undvika kolhydrater eller är det viktigare att man har koll på sitt blodsocker? Vad är det som styr vad en diabetiker kan eller inte kan äta? Vilka är dem egentliga och näraliggande orsakerna till att diabetiker mår allt sämre? Har diabetiker rätt verktyg för att ta ansvar för sitt eget välbefinnande och är det alltid upp till vårdgivaren de ser ut och ska användas? Hur knyter vi ihop ny kunskap och lärande från många källor till en helhet som ger mening åt människor och hjälper dem att lära nya saker samt fatta egna och kloka beslut kring sin hälsa.

Från tal till handling

Vi vill skapa en plattform där flera aktörer samarbetar kring dessa viktiga frågor och där vi jobbar mot samma vision och mål. Det finns tillräckligt med problem att börja jobba med. Vad vi behöver nu är fler entreprenörer som vill vara med och försöka lösa dem.

Vi har därför skapat ett projekt i Hälsoboken för att arbeta med detta. Delta-Zero en nollvision för ökning av diabetes.

Tycker ni att detta verkar intressant och vill veta mer är ni välkomna att höra av er till oss på Delta-Zero och Hälsoboken så kan vi tillsammans göra något redan idag.

Med vänlig hälsning,

Lars Lindmark, VD och grundare Jidoka Innovation AB

Tommy Weinberg, Verksamhetsanalytiker

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.